Med anledning av mitt inlägg om Bosse Schöns artikel i Aftonbladet gällande planerna på en ”svensk Förintelse” postar jag Schöns svar och min replik på detta nedan.

”Hej Hans
Tackar för den tid och möda du lagt ned för att kommentera mitt inlägg. Eftersom du är en begåvad person så vet du att det fanns en plan att utrota Sveriges 8 000 judar och att det fanns svenska nazisoldater som var ögonvittnen till masslakten. Jag dömer ingen utan berättar som det var. Eftersom du läst mina böcker så vet du att nazisoldaten Kurt Lundin från Borås ingående, under ett polisförhör, berättat om vad han sett och upplevt av slakten på judar på östfronten. En annan, Elis ”Kikus” Höglund har för mig berättat om en masslakt utanför Rostov som han själv var ögonvittne till. Vad är det för konstigt att nazisoldater deltog eller var ögonvittnen till masslakten av över en miljoner judar på östfronten. För att de var svenskar? Du vet lika väl som mig att de svenska nazisoldaterna var bland de sista att försvara Hitlers bunker under slutstriden. Uppseendeväckande? Ja, visst. Det är ju därför jag berättar. Tigandet är inget svar. Jo, det stämmer att jag är nazijägare. Jag ingår i projektet The Last Chance som finansieras av en rik jude i Miami. Syftet är att spåra upp 800 nazikrigsförbrytare som lever och bor i Baltikum, Argentina och andra länder och ställa dem inför rätta. Det är ett budskap till dagens krigsförbrytare – du har inte en chans. Vi kommer att jaga dig till kanten av din grav!

Det enda jag undrar över vilka motiv som driver dig att mörka det som en gång utspelades? Med respekt för dina åsikter.
Vi ses på barrikaderna.
handslag
Bosse Schön” — Tack för din replik, Bosse. Jo, jag är väl bekant med nazisternas ”slutliga lösning” och att den även omfattade Sveriges runt 8 000 judar. Jag försöker givetvis inte mörka någonting, än mindre skyla över vad svenskar gjort sig skyldiga till. Jag upplevde i dina böcker att du verkligen försökte bevisa att svenska soldater bevittnat och kanske rent av deltagit i utrotningen av judar i de Einsatzgruppen som arbetade bakom fronten, men att det blev väldigt svårt att styrka det (förutom vittnesmål som det i kapitlet ”…med en liten rysk traktor”). Waffen-SS-soldaten Ingemar Somberg har som bekant bestämt förnekat någon vetskap (många av hans redogörelser har dock ifrågasatts) och det är svårt att bevisa motsatsen, men precis som du tror jag att det måste ha varit väldigt svårt att inte, åtminstone i tredje eller fjärde hand, ha fått höra rykten om vad som försiggick bakom fronten. Den som ville veta, kunde få veta (vilket bl.a. Mattias Tydéns forskning visat när det gäller vad den svenska allmänheten faktiskt hade tillgång till för uppgifter). Att bevisa det är förstås alltid svårare. Fokus från min sida låg emellertid på att hotet från den svenska nazismen inte ska överdrivas. Det fanns mig veterligen ingen reell plan hos Sveriges organiserade nationalsocialister att underlätta en tysk inmarsch. Den grupp som benämns som ”ett svenskt Gestapo”, Bruna Gardet, var som jag visade inget annat än en liten klick ”knäppgökar” med livlig fantasi. En besvikelse, måhända, för den som hade trott annorlunda. Människor ska bemötas för vad de har gjort, inte för vad de kanske eventuellt kunde ha gjort. I min värld är ett halvt dussin desillusionerade nazister, av vilka en i ett läkarutlåtande bedömdes vara ”något torftigt utvecklad”, inget hot mot svensk säkerhet. Hade Hitler invaderat Sverige, hade vi haft betydligt större problem att bekymra oss för. Bevisen för svenska koncentrationsläger är för övrigt, om jag inte helt missat några källor, synnerligen svaga. Tack för visat intresse,Hans Engnell